Cedros från Kelamith

Cedros är en man av medellängd, axellångt rågblont hår med blå ögon. Genom att röra sig med självförtroende och proper klädsel ger han intryck av att vara både längre och ståtligare än han egentligen är. Han framstår som skämtsam och med smak för livets goda av alla de slag, men han ler aldrig när han är ensam och lika lätt som han glatt konverserar kan han slå om och sprida en känsla av obehag och osäkerhet hos omgivningen. Hans mörka historia har format en inre hårdhet i honom och han tvekar inte manipulera folk för sina egna syften. Cedros växte upp i Kelamith som tredje sonen i en apotekarfamilj. Han fick förmånen att studera som ung men visade inget intresse för det, istället hittade han och sin vapendragare Tino på diverse otyg, som senare även inbegrep flickor och stimulantia smusslat från faderns förråd. Den ofrånkomliga katastrofen inträffade när Cedros var sjutton år, en tidig morgon efter en vild festnatt med en olämplig blandning droger vaknade Cedros upp med Tino liggandes död bredvid sig med Cedros dolk i buken. Förkrossad klädde Cedros av Tino och smusslade ut honom och la honom naken i en gränd så det såg ut som ett rånmord. För att undvika obehagliga frågor av Tinos släkt begav sig Cedros söderut till Absalon.

Genom kontakter Cedros skaffat sig genom drogförsäljning kom han med en grupp som smugglade exklusivt kontraband genom asköknen från Muhad. Cedros blev ansvarig för inventering och betalningen av varorna vid mötesplatserna i öknen då karavanens ledare hade svårt räkna till mer än 7, han saknade ett par fingar på sköldhanden. En gång blev dom upptäckta av en Jargisk patrull och led stora förluster, Cedros och en handfull andra kom undan efter 6 dagars kurragömma i den obarmhärtiga öknen. Strapatserna var inte över där, ett sår i sidan infekterades och de andra lämnade en till synes död Cedros efter sig i vildmarken på väg tillbaks till Absalon. Genom febriga minnesbilder förnimde han ett väsen böjt över honom som viskade att Cedros nu hade ett förbund med henne då hon återuppväkt honom från de döda.Hur otroligt det verkar måste varit sant eftersom han vaknade till sans en sen eftermiddag med febern borta och infektionen driven ur såret. Efter det ansåg Cedros att även om smuggling var en lukrativ syssla så måste det finnas enklare sätt tjäna pengar, så han tog sina icke oansenliga tillgångar och reste söderut till Morus.

I Morus inrättade han sig i en källarlokal och byggde upp ett nytt kontaktnät, hans främsta syssla blev att ”investera” i diverse rörelser. Kort sagt, när personer behövde snabba pengar lånade Cedros ut mot en styv ränta, och om räntan inte kunde betalas såg några medhjälpare till att låntagaren drabbades av utslagna tänder, brutna ben och andra vanliga fallskador. Livet gick sin gilla gång och Cedros började nästan känna sig uttråkad. Han började fördriva lediga stunder på ett glädjehus där det även fanns tillgång till droger. Efter sådana besök kom minnet av Tino tillbaks och smärtade honon djupt, men likväl återvände han till syndens näste. En dag såg han ett bekant ansikte från från smugglartiden, en mörkhårig skönhet som hade mött upp och lämnat över kontrabandet vid de hemliga mötesplatserna. Mahrina gick nu under namnet Corintia och var i Morus på uppdrag från någon organisation med säte i Muhad. Cedros lyckades charma henne, eller om det var tvärt om, och dom inledde ett förhållande. Tyvärr råkade en av Cedros hantlangare, Tomus, inse att Corintia inte var den hon utgav sig för att vara. Då Tomus var en försupen och inte särskilt pålitlig individ såg sig Cedros tvungen röja honom ur vägen. I gengäld avslöjade då Corintia några mörka hemligheter om en av stadens ädlingar. Tomus vänner insåg aldrig varför han blivit mördad men misstänkte att Cedros låg bakom. De beslutade sig för att utkräva kompensation. Beloppet uppgick till allt dom hittade i Cedros källarvåning efter grundligt letande. Cedros insåg återigen att det vore lämpligt med miljöombyte och tog det lilla hantlangarna hade missat och begav sig ut på vägen igen.